Teoritester

När du kör bil bör du alltid ha med dig följande dokument:

1. Körkort: Ett giltigt körkort är nödvändigt för att få köra ett motorfordon.
2. Registreringsbevis: Detta dokument visar att fordonet är registrerat och tillhör dig.
3. Försäkringsbevis: Bevis på att fordonet är försäkrat. Detta kan vara i form av en papperskopia eller en digital version, beroende på din försäkringsgivare.

Att ha dessa dokument tillgängliga är viktigt både för din egen trygghet och för att uppfylla lagkraven.

Du ska även visa upp dokumentation när det begärs av en bilinspektör eller polis.
Den som inte har körkortet med sig får böter.
(Körkortslagen 9 kap. 2 st. 1).

När du parkerar nära en busshållplats är det enligt svensk lag förbjudet att parkera närmare än 20 meter före skylten och 5 meter efter skylten som markerar busshållplatsen.

Detta ger bussen tillräckligt med utrymme att stanna vid hållplatsen och låta passagerare stiga av och på säkert. Att parkera inom detta område kan hindra bussen och orsaka farliga situationer för både trafikanter och passagerare.

För att tydliggöra var du kan parkera med tanke på datumparkeringens regler:

Regler för datumparkering:

• Förbud mot parkering på gatan med jämna adressnummer på jämna datum.
• Förbud mot parkering på gatan med udda adressnummer på udda datum.

Din situation (3 januari, onsdag kl. 19:00):

• Datum: 3 januari är ett udda datum.
• Tid: Du parkerar på en gata som har adresser med jämna nummer.

Vad innebär detta?

• Enligt reglerna kan du inte parkera på en sida med jämna adressnummer när det är ett udda datum, eftersom parkering är förbjuden på den sidan av vägen under udda datum.
• På torsdag, när du tänker hämta bilen kl. 09:00, blir det ett jämnt datum, och då kan du parkera på den sida som har jämna adressnummer.

Sammanfattning:

• Eftersom 3 januari (onsdag) är ett udda datum och du parkerar på en gata med jämna adressnummer, så får du inte parkera där.
• För att parkera lagligt behöver du hitta en annan plats att parkera på, eller vänta tills torsdag (jämnt datum), när det inte finns några restriktioner för att parkera på sidan med jämna adressnummer.

Du riskerar att bli ”fartblind” när du kör länge på en rak och bred väg.

Förklaring:

• Fartblindhet innebär att du förlorar känslan för hur snabbt du kör och överskattar eller underskattar din hastighet, vilket kan leda till att du kör för fort utan att märka det. Detta inträffar oftast när du kör på långt, rak väg där det inte finns mycket variation i omgivningen som kan påminna dig om din hastighet.
• På en rak och bred väg, där vägen ser likadan ut under lång tid, kan du lätt tappa uppfattningen om hastigheten och bli fartblind.

Andra situationer:

• När du möter en annan person på en rak väg eller vid omkörning av ett långsamt fordon kan du fortfarande vara medveten om hastigheten på grund av de förändrade omständigheterna (t.ex. mötande trafik eller förbiåkning av ett långsamt fordon), vilket inte ger samma effekt av fartblindhet.

Ett fordon med skylt ”LGF” (Långsamt Gående Fordon) på baksidan får enligt Trafikverket inte köra snabbare än 45 km/h. Detta gäller även om vägen är fri och inga specifika hastighetsbegränsningar finns på plats.

Föraren av ett LGF-fordon är skyldig att följa denna hastighetsgräns och kan inte köra snabbare för att anpassa sig till omgivande trafik. Om du närmar dig ett LGF-fordon, måste du vara beredd att köra långsammare och eventuellt öka avståndet till andra fordon för att kunna passera säkert.

Om en bil är utrustad med ett tvåkretsbromssystem innebär det att bromssystemet är uppdelat i två separata kretsar.
Detta är en säkerhetsfunktion: om en krets skulle sluta fungera (till exempel på grund av läckage) kan den andra kretsen fortfarande ge viss bromsförmåga och minska risken för total bromsförlust.

Tvåkretsbromssystem är vanligtvis uppdelade på olika sätt, till exempel:

• Fram- och bakaxel: En krets för framhjulen och en annan för bakhjulen.
• Diagonalsystem: En krets för vänster framhjul och höger bakhjul, och en annan för höger framhjul och vänster bakhjul.

Systemet bidrar till att öka säkerheten eftersom det gör att fordonet kan bromsas delvis även om ett fel skulle uppstå i en av bromskretsarna.

I Sverige ska vinterdäck användas under följande perioder:

1. Lagkrav:

• 1 december till 31 mars: Under denna period är det lag på att använda vinterdäck om det är vinterväglag, vilket innebär snö, is eller frost.

2. Rekommendationer:

• Tidigare och senare: Det kan vara bra att sätta på vinterdäcken tidigare i november om vädret blir kallt, eller hålla dem på längre in i april om det fortfarande finns risk för vinterväglag.

3. Däcktyp:

• Du kan använda antingen friktionsdäck (utan dubb) eller dubbade däck, beroende på väg- och väderförhållanden.

4. Bristande väglag:

• Om det råder vinterväglag även utanför lagens kravperiod är det rekommenderat att använda vinterdäck för att säkerställa bättre grepp och säkerhet.

Sammanfattning:

Vinterdäck är lag på mellan 1 december och 31 mars vid vinterväglag. Det är klokt att överväga att sätta på dem tidigare eller hålla dem längre beroende på väderförhållanden.

När det gäller en temperatur på -2 grader Celsius kan följande påståenden vara korrekta, beroende på sammanhanget:

1. Frost kan förekomma: Vid -2 grader är det tillräckligt kallt för att frost ska bildas på marken, bilen och andra ytor.
2. Vatten kan frysa: Vid denna temperatur kan vatten frysa, vilket är viktigt att tänka på när det gäller vägar, fotgängarövergångar och vattenpölar.
3. Kalla förhållanden: Detta är en kall temperatur, vilket kan innebära att det är obehagligt för människor och djur utomhus, särskilt om det blåser.
4. Väglag: Vid -2 grader kan vägbanor bli hala, särskilt om det har varit regn eller om det finns snö.
5. Klädsel: Det rekommenderas att bära varma kläder för att undvika hypotermi och frostskador när man vistas utomhus vid denna temperatur.

Olyckor inträffar inte bara på landsvägar.
Till exempel sker det många olyckor med rådjur i tätorter.
När en varningsvägskylt för djur är installerad,
det indikerar en plats med särskilt hög risk för djur på vägen eller på vägen.
Du bör respektera denna vägskylt, sakta ner och öka din uppmärksamhet.
Råd:
Justera hastigheten, använd säkerhetsbälte.
Var särskilt uppmärksam på åkrar, föryngringsområden,
sjöar och platser där viltfäktning börjar eller slutar.
Var extra försiktig i skymningen eller gryningen eftersom risken är störst.
Kom ihåg att söka efter spel, kör med fantasi,
och kontrollera mer noggrant var du tror att spelet kan inträffa.
Tänk på att faran för vilda djur på vägarna under våren och hösten är mycket stor.

Det är en vägmarkering eller vägskylt som används för att tydligt visa gränsen mellan huvudkörbanan och avfarten, ofta i samband med motorvägar och andra större vägar. Markeringen hjälper förare att förstå var de ska börja växla till avfarten och var de ska börja använda retardationsfältet för att minska hastigheten innan de lämnar huvudkörbanan.

Vägmarkeringar och skyltar för avfarter inkluderar ofta:

• Väglinje: En streckad eller heldragen linje som visar var avfarten börjar och slutar.
• Avfartsskylt: En skylt som visar att en avfart är på väg och ger information om nästa avfart.
• Retardationsfält: Ett område som är avsett för att minska hastigheten på fordon som lämnar huvudkörbanan.

Sidostolpar och reflexer

• Rektangulära reflexer (höger sida) och cirkulära reflexer (vänster sida): Om du ser rektangulära reflexer på höger sida och cirkulära reflexer på vänster sida, betyder det att du möter trafik.
• Rektangulära reflexer på båda sidor: Om båda sidor av din körbana har rektangulära reflexer, betyder det att trafiken är enkelriktad, som på motorvägar.
• Orange reflex: Om reflexen är orange indikerar det att det finns en busshållplats, parkering eller in- och utgång bredvid reflexen.

Avstånd mellan kantstolpar

• På en rak väg: Avståndet mellan kantstolpar på en rak väg är normalt 50 meter, och minst tre stolpar ska vara synliga på samma sida av vägen samtidigt.
• På motorvägar: På motorvägar bör avståndet mellan kantstolpar vara 100 meter.
• Kurvor och korsningar: Avståndet mellan kantstolpar kan variera beroende på vägens utformning, särskilt vid kurvor och korsningar.

Dessa reflexer och stolpar är viktiga hjälpmedel för att underlätta körningen, särskilt under dåliga siktförhållanden.

Att kontrollera lufttrycket i däcken innan man kör bilen är viktigt för att säkerställa:

1. Bättre bränsleeffektivitet: Korrekt lufttryck minskar rullmotståndet, vilket sparar bränsle och minskar utsläpp.
2. Förlängd däcklivslängd: Däck med rätt tryck slits jämnare och håller längre, vilket sparar pengar och förbättrar säkerheten.
3. Optimal väghållning och stabilitet: Korrekt lufttryck ger däcken bättre grepp och stabilitet, särskilt vid kurvtagning, vilket minskar risken för olyckor.
4. Förbättrad bromsprestanda: Däck med rätt tryck fungerar bättre vid inbromsningar, vilket kortar stoppsträckan och ökar säkerheten.

Lufttrycket bör kontrolleras regelbundet, särskilt innan längre resor eller när fordonet är lastat, för att upprätthålla optimal säkerhet och prestanda.

Scenarioanalys

1. Lördagen den 18 augusti:
   • Lördag räknas inte som en vardag, vilket innebär att förbudet mot parkering ojämna datum inte gäller denna kväll.
   • Du kan stå parkerad från kl. 18:00 och hela natten.
2. Söndagen den 19 augusti:
   • Söndag räknas också inte som en vardag, så förbudet gäller inte heller denna dag.
   • Du kan lämna platsen kl. 05:00 utan problem.

Vad är rätt?

I detta fall behöver du inte flytta bilen före midnatt eftersom förbudet inte gäller på helger. Du kan parkera kl. 18:00 på lördagen och åka kl. 05:00 på söndagen utan att bryta mot några regler.

Sammanfattning

Du kan stå kvar och behöver inte flytta bilen, eftersom lördagen och söndagen inte räknas som vardagar och förbudet inte gäller då.

Enligt Trafikförordningen är det förbjudet för lastbilar med en totalvikt över 3,5 ton att köra om andra fordon, med undantag för tvåhjuliga fordon (som motorcyklar och mopeder).

Detta förbud gäller på vissa vägar där det anses särskilt riskabelt eller olämpligt att en tung lastbil ska köra om andra fordon. Förbudet är tänkt att öka säkerheten genom att förhindra att tunga fordon blockerar eller skapar farliga situationer vid omkörningar, särskilt på smalare vägar eller vägar med dålig sikt.

Definition av att stanna och parkera enligt trafikregler:

Vad är att stanna?

Att stanna innebär att man medvetet stoppar sitt fordon, men endast tillfälligt.
Att stanna sker inte på grund av:

• Fara: Du stannar inte för att undvika en olycka.
• Trafikförhållanden: Du stannar inte på grund av trafikljus, kö eller annan trafikregel.
• Parkering: Stannandet sker inte för att lämna fordonet utan avsikt att fortsätta köra snart.

Exempel på när du får stanna:

• För att släppa av eller ta upp passagerare.
• För att lasta eller lossa gods, om det kan göras utan att hindra andra.

Vad är parkering?

Parkering är när ett fordon står stilla, med eller utan förare, och detta:

• Inte orsakas av trafikförhållanden.
• Inte sker för att undvika fara.
• Inte är för på- eller avstigning av passagerare.
• Inte sker för lastning eller lossning av gods.

Exempel på parkering:

• Att lämna fordonet för att uträtta ett ärende.
• Att ställa fordonet på en parkeringsplats.

Skillnaden mellan stanna och parkera:

• Att stanna: Ett tillfälligt stopp för att t.ex. ta upp passagerare eller lasta gods.
• Att parkera: Ett stopp där fordonet lämnas, eller när det står stilla längre än nödvändigt för att lasta eller släppa av passagerare.

Regler och skyltar:

1. Förbud mot att stanna och parkera:
   Du får varken stanna eller parkera på platser med detta förbud, förutom vid fara eller trafikregler.
2. Förbud mot att parkera:
   Du får stanna för av- och påstigning eller för lastning/lossning, men inte parkera.

Genom att förstå dessa skillnader undviker du att bryta mot trafikreglerna.

Det korrekta svaret är:

För de gör ofta manövrar i trafiken utan att tänka på konsekvenserna.

Förklaring:

Impulsiva förare reagerar snabbt och utan att tänka på konsekvenserna av sina handlingar. De tenderar att göra hastiga manövrar, som plötsliga svängar eller omkörningar, utan att beakta säkerheten för sig själva eller andra trafikanter. Detta kan leda till farliga situationer eftersom impulsiva handlingar ofta saknar riskbedömning och kan skapa oväntade faror.

De andra alternativen, även om de kan vara kopplade till riskfyllda beteenden, är inte lika generella:

• Aggressivt beteende är ett resultat av impulsivitet men inte den enda orsaken.
• Högre hastighet kan vara ett resultat av impulsivt beteende, men hastigheten är inte alltid den primära faktorn.

Det svåraste när man möter ett annat fordon på en rak väg är ofta att bedöma avstånd och hastighet korrekt, samt att hantera situationer där utrymmet är begränsat. Här är några utmaningar du kan stöta på:

1. Svårighet att bedöma hastighet och avstånd:
   • När du möter ett fordon på en rak väg, särskilt om det kommer snabbt, kan det vara svårt att bedöma exakt hur nära det är och hur fort det rör sig. Detta kan leda till felbedömningar vid omkörningar eller vid anpassning av hastigheten.
2. Bländning vid mörkerkörning:
   • På en rak väg under mörker kan mötande bilars helljus orsaka bländning, vilket gör det svårt att se vägen tydligt. Detta kan också minska din förmåga att se andra trafikanter, vägskyltar eller hinder.
3. Smalt utrymme:
   • På vissa smala landsvägar eller vägar utan vägren kan möte på en rak sträcka vara svårt, särskilt om det finns hinder som träd, stolpar eller annan trafik. Du måste då vara extra uppmärksam och kanske sänka hastigheten för att mötet ska ske säkert.
4. Hastighetsskillnader:
   • Om du möter ett fordon som kör mycket snabbare än dig själv, eller om du själv kör fortare än det mötande fordonet, kan det vara svårt att reagera tillräckligt snabbt om en farlig situation uppstår.
5. Risk för distraktion:
   • Eftersom raksträckor kan kännas mindre utmanande än kurviga vägar, är det lättare att tappa fokus eller bli distraherad, vilket kan öka risken för farliga möten.

Sammanfattningsvis är de största utmaningarna vid möten på en rak väg att korrekt bedöma avstånd och hastighet, undvika bländning vid mörker, och hantera situationer där utrymmet är begränsat.

Om det inte finns någon stopplinje och ett vägmärke ”Stopp” är uppsatt vid en plankorsning, ska du stanna före plankorsningen.

Det är viktigt att stanna på ett sådant sätt att du har god sikt över tågspåren och kan se om något närmar sig. Om sikten är dålig bör du försiktigt köra framåt tills du har en bättre översikt, men du ska alltid stanna innan själva plankorsningen.

Om det inte finns en stopplinje vid vägmärket ”Stopp”, ska du stanna omedelbart före den korsande vägen, där du har bäst sikt och kan se om någon trafik kommer. Det är viktigt att inte blockera korsningen eller plankorsningen, och att alltid ge företräde om det finns fordon eller tåg på väg. Reglerna för att stanna vid ett ”Stopp”-märke syftar till att säkerställa att du gör en säker observation av situationen och att du inte hindrar trafiken.

Enligt Trafikförordningen är det nödvändigt att använda parkerings- och bakljus i följande situationer:

1. Parkeringsljus:
   • När du parkerar i mörker eller vid sämre sikt (t.ex. vid dimma eller snöfall) på en väg där det inte finns tillräcklig gatubelysning. Detta gör att din bil blir synlig för andra trafikanter.
   • Parkeringsljus används vanligtvis när bilen är stillastående på vägkanten eller en parkeringsplats under dessa förhållanden.
2. Bakljus:
   • Bakljus ska användas vid alla tider när bilen är i gång, tillsammans med huvudljusen eller parkeringsljusen, för att göra bilen synlig bakifrån, särskilt när det är mörkt eller dålig sikt. Bakljusen är alltså alltid aktiva när du kör om det inte är särskilt ljust.

Så det är alltså nödvändigt att använda dessa ljus för att öka synligheten i mörker eller vid dålig sikt för både parkerade och körande fordon.

Om du kör på en väg där omkörning är förbjuden och ett fordon trots detta börjar köra om dig, är det viktigt att agera trafiksäkert och följa lagen. Du bör göra följande:

1. Underlätta omkörningen: Håll din kurs och anpassa farten om det behövs för att göra det lättare och säkrare för det omkörande fordonet att fullfölja omkörningen. Bromsa försiktigt om det krävs för att undvika en farlig situation.
2. Undvik att provocera: Gör inga plötsliga manövrar eller försök att hindra omkörningen. Detta kan leda till en farlig situation för både dig och det omkörande fordonet.
3. Prioritera säkerheten: Även om föraren som kör om bryter mot reglerna, är din främsta uppgift att säkerställa att situationen hanteras på ett säkert sätt.

Kom ihåg att det är polisens ansvar att hantera regelbrott i trafiken, inte din. Försök att notera fordonets registreringsnummer om det är möjligt, men gör det bara om det kan göras utan att äventyra trafiksäkerheten.

Att sänka hastigheten något kan vara ett bra sätt att göra omkörning lättare och hjälpa trafiken att flyta bättre, särskilt på en landsväg i mörker.

När du sänker hastigheten:

• Gör det gradvis för att undvika plötsliga inbromsningar, som kan överraska bilisterna bakom.
• Håll dig nära högerkanten för att underlätta sikten för dem som planerar att köra om.
• Var uppmärksam på vägförhållandena och se till att du inte saktar ner för mycket, vilket kan skapa risker för mötande trafik eller minska din egen kontroll över fordonet.

Genom att anpassa farten lite grann gör du det lättare för andra att köra om på ett säkert sätt, särskilt i mörka förhållanden utan gatubelysning.