Teoriprov

Den största risken när du kör om en lastbil på en landsväg är den begränsade sikten och utrymmet, vilket kan leda till farliga situationer. Här är de specifika riskerna att vara medveten om:

1. Begränsad sikt:

• Lastbilen är stor och blockerar din sikt både framåt och åt sidorna. Detta gör det svårt att se mötande trafik eller eventuella hinder längre fram på vägen. Om du inte har fri sikt under omkörningen kan du hamna i farliga situationer med mötande fordon.

2. Mötande trafik:

• På landsvägar finns ofta smala körfält och inga separerande vägräcken. Om du kör om lastbilen utan att ha tillräcklig sikt framåt kan du möta trafik oväntat. Detta kan leda till kollisioner om du inte hinner fullfölja omkörningen i tid.

3. Lastbilens döda vinklar:

• Lastbilar har stora döda vinklar, och om du kör om i fel hastighet eller ligger för nära lastbilen kan föraren missa att du finns där. Detta kan leda till att lastbilen oförutsett byter fil eller gör en manöver utan att vara medveten om din närvaro.

4. Fart och acceleration:

• En personbil kan behöva accelerera kraftigt för att snabbt och säkert passera en lastbil, särskilt om lastbilen håller hög hastighet. Om din bil inte har tillräcklig acceleration eller om du inte planerar omkörningen noggrant, kan du hamna i en farlig situation där du fastnar bredvid lastbilen längre än tänkt.

5. Korsningar och avfarter:

• Lastbilar kan svänga in på avfarter eller in på mindre vägar. Om du inte är uppmärksam på lastbilens signaler och svängmanövrar kan du råka köra om precis när den svänger, vilket kan leda till en olycka.

Sammanfattning:

Den största risken vid omkörning av en lastbil på en landsväg är den begränsade sikten, vilket gör att du kan missa mötande trafik, hinder eller lastbilens manövrar. Det är viktigt att ha gott om sikt, bedöma avståndet noggrant och vara medveten om lastbilens döda vinklar.

När du närmar dig en järnvägskorsning utan bommar (obevakad järnvägskorsning) är det viktigt att vara extra försiktig, eftersom det inte finns några bommar eller signaler som automatiskt stoppar trafiken. Här är vad du bör göra först:

1. Sakta ner och var beredd att stanna:

• Du måste sänka farten och vara redo att stanna helt. Det är viktigt att närma sig korsningen med försiktighet eftersom sikten kan vara begränsad.

2. Titta och lyssna noga:

• Kontrollera båda sidor av järnvägsspåret för att säkerställa att inget tåg närmar sig. Tåget kan komma snabbt och ibland tystare än förväntat.
• Använd både syn och hörsel för att upptäcka ett tåg. Särskilt viktigt om sikten är dålig, till exempel vid kurvor eller skymda korsningar.

3. Stanna om du inte har tillräcklig sikt:

• Om sikten är begränsad, till exempel på grund av träd, byggnader eller annan terräng, måste du vara redo att stanna helt innan spåren, även om du inte ser något tåg direkt.

4. Fortsätt över korsningen först när du är säker:

• När du är säker på att inget tåg kommer, kan du fortsätta över järnvägsspåren. Kör rakt över spåren utan att stanna på spårområdet.

Sammanfattning:

När du korsar en järnvägskorsning utan bommar ska du först sänka hastigheten, titta och lyssna noga, och stanna om det behövs. Passera bara när du är säker på att det är fritt från tåg.

Det är inte lämpligt att använda helljus (strålkastare) i följande situationer:

1. När jag stannar på en parkeringsplats vid motorvägen:
   • När du stannar på en parkeringsplats, även om det är vid en motorväg, är det bättre att använda parkeringsljus eller dimljus istället för helljus för att inte blända andra trafikanter.
2. Körning på motorvägen i mörker utan mötande trafik:
   • Om du kör på motorvägen i mörker och det inte finns någon mötande trafik, kan du använda helljus. Men om du ser ett fordon på avstånd, måste du byta till halvljus för att inte blända den andra föraren.
3. När jag gör omkörning:
   • När du kör om ett annat fordon i mörker, är det lämpligt att använda helljus innan du påbörjar omkörningen. Dock ska du alltid byta till halvljus när du är nära det omkörda fordonet för att inte blända föraren.

Det är förbjudet att använda helljus i följande situationer:

1. När du riskerar att blända andra förare i fordon, tåg eller spårvagn:
   • Helljus får inte användas om det finns risk för att du bländar mötande förare, eller föraren av ett tåg eller spårvagn. Detta kan skapa farliga situationer, eftersom det försämrar sikten för den andra föraren.
2. Vid möte med ett annat fordon:
   • Om du möter ett annat fordon måste du byta till halvljus för att inte blända den andra föraren. Det gäller även när du kör nära bakom ett annat fordon.
3. När du kör nära bakom ett annat fordon:
   • Om du kör nära bakom ett annat fordon, riskerar du att blända föraren av det fordonet om du använder helljus. I denna situation ska du också använda halvljus för att undvika bländning.
4. När det finns tillfredsställande belysning:
   • Om vägen är tillräckligt upplyst, till exempel vid stadstrafik eller områden med gatubelysning, ska helljus inte användas. Halvljus är tillräckligt för att ge bra sikt utan att blända andra.

Sammanfattning:

Helljus får inte användas när det finns risk för att blända andra förare, eller om det redan finns tillräcklig väg- eller gatubelysning. Vid möte med andra fordon eller när du kör nära bakom ett annat fordon, ska du alltid byta till halvljus för att vara hänsynsfull och säker.

Störst risk för allvarliga trafikolyckor orsakas ofta av flera faktorer, men här är några av de mest framträdande:

1. Hastighetsöverskridning:

• Att köra för fort minskar reaktionstiden och ökar svårighetsgraden av en olycka om den inträffar.

2. Alkohol och droger:

• Körning under påverkan av alkohol eller droger påverkar omdöme, reaktionstid och motoriska färdigheter, vilket kraftigt ökar olycksrisken.

3. Distraherad körning:

• Användning av mobiltelefoner, GPS eller andra distraktioner kan leda till att förare missar viktiga händelser på vägen.

4. Bristande uppmärksamhet:

• Att vara ouppmärksam på trafiken, vägskyltar och andra trafikanter kan resultera i farliga situationer.

5. Ovana förare:

• Förare med bristande erfarenhet eller som är nya på att köra i svåra förhållanden (som snö eller regn) kan göra misstag som leder till olyckor.

6. Bristande avståndshållning:

• Att köra för nära fordonet framför kan leda till kollisioner, särskilt om plötsliga stopp inträffar.

7. Väglag:

• Halka, snö och is ökar risken för olyckor. Många olyckor inträffar när väglaget är dåligt och förare inte anpassar sin körning därefter.

8. Missade trafikregler:

• Att inte följa trafiksignaler och väjningsplikt kan leda till kollisioner, särskilt i korsningar.

Sammanfattning:

Hastighetsöverskridning, alkohol- och drogpåverkan, distraherad körning och bristande uppmärksamhet är några av de största riskfaktorerna för allvarliga trafikolyckor. Att vara medveten om dessa faktorer och anpassa sitt beteende kan bidra till att öka trafiksäkerheten.

Det korrekta svaret är:

För de gör ofta manövrar i trafiken utan att tänka på konsekvenserna.

Förklaring:

Impulsiva förare reagerar snabbt och utan att tänka på konsekvenserna av sina handlingar. De tenderar att göra hastiga manövrar, som plötsliga svängar eller omkörningar, utan att beakta säkerheten för sig själva eller andra trafikanter. Detta kan leda till farliga situationer eftersom impulsiva handlingar ofta saknar riskbedömning och kan skapa oväntade faror.

De andra alternativen, även om de kan vara kopplade till riskfyllda beteenden, är inte lika generella:

• Aggressivt beteende är ett resultat av impulsivitet men inte den enda orsaken.
• Högre hastighet kan vara ett resultat av impulsivt beteende, men hastigheten är inte alltid den primära faktorn.

Här är en sammanfattning av reglerna och förtydliganden för järnvägskorsningar:

1. Regler för stannande och parkering vid järnvägskorsningar:

• Det är förbjudet att parkera inom 30 meter före och efter en järnvägskorsning.
  • Detta för att säkerställa fri sikt och framkomlighet för både fordon och tåg.
• Det är förbjudet att stanna och parkera vid själva järnvägsövergången.
  • Detta inkluderar spårområdet och omedelbart intill spåret.

2. Regler för omkörning vid järnvägskorsningar:

• Omkörning är förbjuden strax före och på en järnvägsövergång utan bommar eller ljussignaler.
• Undantag:
  • Omkörning av tvåhjuliga fordon (cyklar, mopeder, motorcyklar) är tillåten om det kan ske utan fara.

3. Situationer där du inte får passera en järnvägskorsning:

• Om en bom är sänkt eller i rörelse.
• Om ljussignalen visar rött ljus.
• Om ett tåg närmar sig.
• Om det finns en risk att du måste stanna på spårområdet, t.ex. vid köbildning eller trafikstockning.

4. Stanna för att hämta eller lämna passagerare:

• Tillåtet endast om det inte innebär någon fara.
  • Exempel: Det är viktigt att undvika spårområdet och säkerställa att stannandet inte blockerar trafiken eller hindrar sikt.

Sammanfattning:

Vid järnvägskorsningar är säkerheten högsta prioritet. Stanna och parkera inte vid spåret, håll alltid fri passage och var noga med att följa signaler och bommar. Omkörning är förbjuden med undantag för tvåhjuliga fordon, och stanna endast om det är helt säkert.

När du kör på motorvägen och ett fordon kommer in från en påfart, är det fordonet som kör på motorvägen som har företräde. Det är alltså fordonet som kommer från påfarten som har ansvar för att anpassa hastigheten och väja för trafiken på motorvägen.

Vad gäller:

1. Fordonet från påfarten har ansvar att:
   • Anpassa sin hastighet för att smidigt komma in på motorvägen utan att störa den pågående trafiken.
   • Väja och lämna företräde till de fordon som redan kör på motorvägen.
   • Om det är svårt att hitta en lucka, måste föraren eventuellt stanna eller vänta tills det är säkert att köra in.
2. Fordonet på motorvägen:
   • Behöver inte väja för fordon som kommer in från påfarten.
   • Som en säkerhetsåtgärd kan du dock, om möjligt, byta körfält eller anpassa din hastighet för att underlätta för påfartstrafiken, men du har ingen skyldighet att göra det.

Sammanfattning:

• Det är fordonet från påfarten som har ansvar att väja och anpassa sig när det kör in på motorvägen.

När du möter ett stort fordon, som en buss, och du själv ska svänga vänster, är det bäst att sänka farten och vänta tills fordonet har svängt klart. Här är en kort sammanfattning av varför detta är viktigt:

🚌 Vad ska du göra?

✅ Anpassa hastigheten.

• Sänk farten när du ser att bussen är på väg att svänga.
• Stanna om det behövs för att ge bussen tillräckligt med utrymme.

✅ Vänta på att bussen gör sin sväng.

• Låt bussen svänga först eftersom stora fordon behöver mer plats och kan ha svårt att se dig.
• Det är särskilt viktigt att tänka på busschaufförens begränsade sikt.

✅ Kör vidare först när det är säkert.

• Efter att bussen har svängt klart kan du fortsätta din vänstersväng.

🚨 Varför är detta viktigt?

• Säkerheten går först. Stora fordon har större svängradie och behöver mer plats.
• Att vara förutseende och defensiv minskar risken för kollisioner i korsningar.

🚌 Hur du hanterar stora fordon i trånga situationer – Exempel och tips 🛑

Att möta eller köra nära stora fordon som bussar, lastbilar och traktorer kräver särskild försiktighet. Här är några vanliga situationer och hur du bör hantera dem:

🚦 Exempel 1: Möte i en korsning

Du ska svänga vänster, och en buss eller lastbil ska svänga höger.

✅ Så här agerar du:

1. Sänk farten och vänta tills det stora fordonet har svängt.
2. Ge fordonet tillräckligt med utrymme.
   • Stora fordon har större svängradie och behöver mer plats.
3. Se till att fordonet ser dig.
   • Håll dig synlig för föraren genom att inte stå i deras döda vinkel.

🛑 Exempel 2: Smal väg eller trång passage

Du möter en lastbil eller buss på en smal väg där det inte finns tillräckligt med plats för båda fordonen.

✅ Så här agerar du:

1. Sänk farten och håll till höger.
   • Om möjligt, stanna och vänta på en bredare plats.
2. Ge företräde till det stora fordonet.
   • Stora fordon är svårare att manövrera och behöver mer utrymme.
3. Håll avstånd.
   • Lastbilar och bussar kan svänga ut oväntat för att klara en sväng.

🚧 Exempel 3: Svängande lastbil med släp

En lastbil med släp svänger och behöver använda flera körfält för att klara svängen.

✅ Så här agerar du:

1. Ge lastbilen fri väg.
   • Förvänta dig att den kan behöva korsa ditt körfält för att klara svängen.
2. Håll ett säkert avstånd.
   • Släpet kan svänga ut kraftigt, vilket kan överraska om du är för nära.

📋 Generella tips för att hantera stora fordon i trafiken:

🧩 Slutsats:

Stora fordon behöver mer plats och har begränsad sikt. Därför är det viktigt att du anpassar farten, håller avstånd och ger företräde när det behövs. Att agera defensivt och förutseende minskar risken för olyckor.

Enligt Trafikförordningen är det nödvändigt att använda parkerings- och bakljus i följande situationer:

1. Parkeringsljus:
   • När du parkerar i mörker eller vid sämre sikt (t.ex. vid dimma eller snöfall) på en väg där det inte finns tillräcklig gatubelysning. Detta gör att din bil blir synlig för andra trafikanter.
   • Parkeringsljus används vanligtvis när bilen är stillastående på vägkanten eller en parkeringsplats under dessa förhållanden.
2. Bakljus:
   • Bakljus ska användas vid alla tider när bilen är i gång, tillsammans med huvudljusen eller parkeringsljusen, för att göra bilen synlig bakifrån, särskilt när det är mörkt eller dålig sikt. Bakljusen är alltså alltid aktiva när du kör om det inte är särskilt ljust.

Så det är alltså nödvändigt att använda dessa ljus för att öka synligheten i mörker eller vid dålig sikt för både parkerade och körande fordon.

Nej, du får inte fortsätta köra i vänster körfält efter genomförd omkörning på en väg med två körfält i samma riktning. Du är skyldig att återgå till höger körfält så snart det kan ske utan fara enligt trafikreglerna. Här är detaljerna:

Regler för körning på väg med två körfält i samma riktning:

1. Grundprincipen:
   • På vägar med flera körfält i samma riktning ska du köra i det körfält som är längst till höger, om inte särskilda skäl gör att du behöver använda ett annat körfält.
2. Efter omkörning:
   • Efter att du har genomfört en omkörning i vänster körfält, ska du återvända till det högra körfältet så snart det är säkert och praktiskt möjligt.
3. Undantag:
   • Om trafikförhållandena eller en specifik situation, såsom köbildning eller kommande avfart, kräver att du fortsätter i vänster körfält.

Anledningen till regeln:

• Detta minskar risken för olyckor och främjar en smidig trafikrytm.
• Vänster körfält är främst avsett för omkörningar och inte för kontinuerlig körning.

Slutsats:

Efter omkörningen ska du återgå till höger körfält, förutsatt att det inte finns någon anledning som hindrar dig från att göra det säkert.

Du riskerar att bli "fartblind" när du kör länge på en rak och bred väg.

Förklaring:

• Fartblindhet innebär att du förlorar känslan för hur snabbt du kör och överskattar eller underskattar din hastighet, vilket kan leda till att du kör för fort utan att märka det. Detta inträffar oftast när du kör på långt, rak väg där det inte finns mycket variation i omgivningen som kan påminna dig om din hastighet.
• På en rak och bred väg, där vägen ser likadan ut under lång tid, kan du lätt tappa uppfattningen om hastigheten och bli fartblind.

Andra situationer:

• När du möter en annan person på en rak väg eller vid omkörning av ett långsamt fordon kan du fortfarande vara medveten om hastigheten på grund av de förändrade omständigheterna (t.ex. mötande trafik eller förbiåkning av ett långsamt fordon), vilket inte ger samma effekt av fartblindhet.

För att själv kunna veta att ditt fordon inte får köras (utan att ha fått en direkt anmärkning eller påföljd från en besiktning) finns det några tecken och kontrollpunkter du kan hålla utkik efter:

1. Besiktningsperiod och kontrollmärke: Om ditt fordon har passerat besiktningsperioden utan att besiktas kan det automatiskt få körförbud. Kontrollera när fordonet senast besiktades och när nästa besiktningsperiod är. Om den perioden har passerat utan besiktning, får fordonet inte köras i vanlig trafik.
2. Akuta tekniska fel: Om du upptäcker allvarliga problem med fordonet, som bromsfel, trasiga styrkomponenter, defekta däck eller problem med belysningen, kan det vara trafikfarligt att köra. Om något av dessa fel inträffar kan fordonet betraktas som osäkert för trafik.
3. Instrumentpanelens varningslampor: Om viktiga varningslampor (som ABS, motor eller bromsvarningar) lyser och indikerar allvarliga fel, bör du inte köra förrän problemet är diagnostiserat och åtgärdat.
4. Fordonsuppgifter online: På Transportstyrelsens webbplats eller via deras app kan du kontrollera fordonets status. Om det har körförbud står det tydligt i deras register, och då får fordonet inte köras på väg.

Genom att vara uppmärksam på dessa punkter kan du själv avgöra när ditt fordon inte är lagligt eller säkert att köra.

Du löper störst risk att bli "fartblind" när du kör under längre sträckor i höga hastigheter, speciellt på motorvägar eller stora, breda vägar. Här är några sammanhang där risken för fartblindhet ökar:

1. Långvarig körning på motorväg:
   • När du kör på motorvägar i hög hastighet under en längre tid, vänjer du dig vid den höga hastigheten. När du sedan saktar ner till lägre hastigheter, till exempel i tätbebyggt område, kan det kännas som att du kör mycket långsammare än vad du faktiskt gör. Det kan leda till att du underskattar din hastighet och inte bromsar tillräckligt mycket.
2. Långa, raka sträckor:
   • På långa, raka vägar utan kurvor eller stora förändringar i landskapet kan du få en känsla av att hastigheten är lägre än den faktiskt är. Detta beror på att du inte har många visuella referenspunkter för att bedöma din fart.
3. Vid nedförsbackar:
   • När du kör i en nedförsbacke kan du öka hastigheten utan att märka det, vilket kan leda till att du kör snabbare än vad du tänkt dig, och därmed riskerar att bli fartblind.
4. Tysta och moderna bilar:
   • I moderna bilar, som ofta är välisolerade och har tysta motorer, är det lättare att bli fartblind eftersom bullernivån inte ger samma feedback om hur fort du kör. Det kan också vara svårare att känna hastigheten genom kroppens naturliga balanssinnesystem.

Konsekvenser av fartblindhet:

• Underskattad hastighet: Du kan tro att du kör långsammare än du gör, vilket ökar risken för olyckor, speciellt när du närmar dig tätbebyggda områden, korsningar eller farliga kurvor.
• Risk för för sena inbromsningar: Du kan ha svårt att anpassa din hastighet och reagera i tid, särskilt vid behov av plötslig inbromsning.

Hur du undviker fartblindhet:

• Håll koll på din hastighetsmätare regelbundet, särskilt efter att du kört på motorväg eller raka sträckor under en längre tid.
• Var medveten om att det är vanligt att känna sig fartblind när du lämnar motorvägar och går in i tätbebyggda områden.
• Använd fartbegränsare eller farthållare för att hålla hastigheten under kontroll.

Sammanfattningsvis är risken för fartblindhet störst vid långvarig körning i hög hastighet, särskilt på motorvägar, raka vägar och i moderna, tystare bilar.

Alkohol har en negativ effekt på många aspekter av förarens förmåga, inklusive synen. När en förare dricker alkohol, påverkas synen på flera sätt:

1. Försämrad skärpa och detaljseende: Alkohol kan försämra förmågan att se skarpt, särskilt i dåliga ljusförhållanden som i mörker eller vid bilköpning. Detta beror på alkoholens inverkan på nervsystemet, vilket gör att ögonen inte kan fokusera lika bra.
2. Dubbelseende: Alkohol kan orsaka dubbelseende (diplopi), där föraren ser två av samma objekt samtidigt. Detta kan vara särskilt farligt när man kör, eftersom det påverkar förmågan att bedöma avstånd och fatta beslut.
3. Nedsatt förmåga att anpassa sig till ljusförändringar: Alkohol påverkar ögonens förmåga att anpassa sig snabbt till förändringar i ljus, vilket innebär att det kan ta längre tid att vänja sig vid plötsliga ljusförändringar, som exempelvis när man kör från ett upplyst område till ett mörkt.
4. Försämrad synfältsuppfattning: Alkohol påverkar också hur väl föraren kan uppfatta sitt synfält. Det kan göra det svårare att upptäcka objekt eller rörelser i perifera synfältet, vilket gör att viktiga händelser kan missas, som fotgängare eller andra fordon som dyker upp i körfältet.
5. Minskad förmåga att bedöma avstånd och hastighet: En annan effekt av alkohol är att den försämrar förmågan att korrekt bedöma avstånd och hastighet. Detta innebär att en alkoholpåverkad förare kan underskatta avståndet till andra fordon eller objekt, vilket kan leda till farliga situationer på vägen.

Här är en sammanfattning och förklaring av de specifika effekterna av alkohol på synen:

1. Sämre syn: Alkohol påverkar ögonen och försämrar synskärpan, vilket gör det svårare att se detaljer klart, särskilt i svagt ljus eller på natten. Detta kan göra körningen farligare, särskilt i mörker eller vid dåliga vägförhållanden.
2. Försämrat samarbete mellan ögonen: När alkoholhalten i blodet ökar, påverkas ögonens förmåga att samarbeta, vilket gör att de inte arbetar lika effektivt tillsammans. Detta kan leda till svårigheter att fokusera på objekt samtidigt, vilket minskar förmågan att korrekt bedöma avstånd och hastighet.
3. Dubbelseende: Vid högre alkoholkonsumtion kan föraren börja uppleva dubbelseende (diplopi), där de ser två av samma objekt istället för ett. Detta är en allvarlig synförsämring som gör det väldigt svårt att bedöma situationer korrekt på vägen.
4. Effekterna är mer märkbara i mörker: Alkoholens påverkan på synen blir särskilt tydlig när föraren kör i mörker eller i sämre ljusförhållanden. Eftersom alkohol redan försämrar synskärpan och förmågan att snabbt anpassa sig till ljusförändringar, blir det ännu svårare att upptäcka hinder eller andra trafikanter i mörka förhållanden.

Med ett B-körkort får du dra en släpvagn med en totalvikt på upp till 750 kg, oavsett bilens totalvikt. Du får även dra en släpvagn med en totalvikt över 750 kg om den sammanlagda totalvikten för både bil och släp inte överstiger 3 500 kg.

I detta fall är släpets tjänstevikt 1500 kg och dess lastvikt 350 kg, vilket innebär att släpets totalvikt blir 1850 kg (1500 kg + 350 kg). För att du ska kunna dra detta släp med ditt B-körkort, behöver bilens totalvikt vara högst 1 650 kg, så att den totala vikten för bil och släp inte överstiger 3 500 kg.

Om fordonens sammanlagda totalvikt överstiger 3 500 kg behöver du ett utökat B-körkort (B96) eller ett BE-körkort.

Genom att minska hastigheten från 100 km/h till 50 km/h, minskar bromssträckan med 75 % (den blir en fjärdedel så lång). Detta illustrerar vikten av att hålla lägre hastigheter i farliga situationer!

Bromssträckan ökar och minskar kvadratiskt beroende på hastighet.

• Fördubblar du hastigheten ökar bromssträckan med 4 gånger och när du minskar hastigheten lika mycket händer det motsatta.
• Tredubblar du hastigheten ökar bromssträckan med 9 gånger och när du minskar hastigheten lika mycket händer det motsatta.
• Kom ihåg att bromssträckan är direkt relaterad till kinetisk energi.
  Hur kommer bromssträckan att påverkas om jag sänker hastigheten från 100 km/h till 50 km/h?
• Bromssträckan varierar kvadratiskt med hastigheten.
• Det betyder att om hastigheten halveras minskas bromssträckan med en fjärdedel.

Regler för B-körkort vid dragning av släp:

1. Grundregel för B-körkort:
   • Den sammanlagda totalvikten för bil och släp får inte överstiga 3 500 kg.
2. Utökad B-behörighet (B96):
   • Med denna behörighet får den sammanlagda totalvikten för bil och släp vara upp till 4 250 kg, men begränsningar för dragvikt gäller fortfarande.

Analys av situationen:

1. Fordonet och släpet:
   • Släpets totalvikt: 1 550 kg
   • För att köra detta med B-körkort måste fordonets och släpets totalvikt tillsammans vara ≤ 3 500 kg.
   • Om fordonets totalvikt är exempelvis 2 000 kg, blir den totala vikten 3 550 kg, vilket överstiger gränsen för B-körkort.
2. Dragviktsbegränsning:
   • Även om totalvikten är inom gränsen, får släpets bruttovikt (den faktiska vikten vid körning) inte överstiga fordonets tillåtna dragvikt på 1 200 kg.
   • I detta fall är släpets tjänstevikt redan 1 270 kg, vilket gör det otillåtet.

För att förebygga vattenplaning och minska risken att tappa kontrollen över fordonet vid körning på blöta vägar, finns det flera viktiga åtgärder du kan vidta:

1. Anpassa hastigheten:

• Sänk hastigheten vid regn och på blöta vägar. Ju snabbare du kör, desto större är risken för att däcken tappar kontakten med vägbanan och att vattenplaning uppstår.
• Kör särskilt långsamt genom vattenpölar och vid regn eftersom vatten kan samlas på vägbanan.

2. Bra däck med rätt mönsterdjup:

• Kontrollera däckens mönsterdjup regelbundet. För att avleda vatten effektivt bör mönsterdjupet på däcken vara minst 3 mm (det lagliga minimikravet för sommardäck är 1,6 mm, men ett djupare mönster ger bättre grepp).
• Använd kvalitetsdäck som är designade för att hantera våta vägförhållanden.

3. Rätt lufttryck i däcken:

• Se till att dina däck har rätt lufttryck. För lågt lufttryck kan öka risken för vattenplaning eftersom däcken inte kan avleda vattnet effektivt.
• För högt tryck kan minska däckets kontaktyta med vägen, vilket också kan öka risken.

4. Undvik kraftiga manövrar:

• Kör mjukt och undvik kraftiga manövrar, som snabba svängar eller hastiga inbromsningar, särskilt på blöta vägar. Detta kan minska risken för att tappa kontrollen över fordonet.

5. Undvik spår av vatten på vägen:

• Om det finns tydliga vattensamlingar eller spår av vatten längs vägbanan (t.ex. i spåren efter andra fordon), försök att undvika att köra direkt i dessa områden, eftersom risken för vattenplaning är högre där.

6. Kontrollera vägförhållandena:

• Var extra uppmärksam på vägbanans skick, speciellt vid nystartat regn som kan göra vägarna hala när olja och smuts blandas med vattnet. Vattenplaning är vanligare i sådana förhållanden.

7. Använd motorbromsning:

• Vid körning på våta vägar kan du använda motorbromsning (sakta ner genom att växla ner i stället för att bara använda bromspedalen) för att hålla bättre kontroll över fordonet och minska risken för vattenplaning.

Sammanfattning:

För att förebygga vattenplaning är det bäst att sänka hastigheten, ha bra däck med rätt mönsterdjup och lufttryck, undvika vattenpölar och köra mjukt. Bra däck och en försiktig körstil är nyckeln till att hålla kontrollen över fordonet i våta förhållanden.

Rätt svar: Ca 25 meter bort.

📋 Förklaring:

När du kör i mörker med halvljus och stöter på ett fordon från motsatt håll, är det viktigt att förstå hur synligheten påverkas av olika faktorer, särskilt när fotgängare inte har reflexer och har mörka kläder på sig.

• Utan reflexer och mörka kläder är fotgängare mycket svårare att se på långt håll.
• Med halvljus kan du förvänta dig att se fotgängaren på cirka 25 meter avstånd om de inte har några reflexer.

🚨 Varför inte längre än 25 meter?

• Halvljuset har begränsad räckvidd, vilket gör att du inte ser fotgängaren i god tid om de inte är belysta av gatubelysning eller reflexer.
• Reflexer skulle göra fotgängaren synlig på mycket längre avstånd (upp till 125 meter eller mer), men utan dessa är synligheten mycket kortare.

💡 Tips:

För att öka säkerheten när du kör i mörker:

1. Använd alltid reflexer om du går på vägar i mörker.
2. Var extra uppmärksam på fotgängare och andra svårupptäckta vägbrukare.
3. Sänk hastigheten i mörka förhållanden där siktsträckan är kort.

Olyckor i vägkorsningar kan vara vanliga för äldre förare. Äldre förare kan ibland ha svårigheter att hantera den snabba informationsmängden och de snabba besluten som krävs vid korsningar. Detta beror på faktorer som långsammare reaktionstid, nedsatt syn eller koncentration, samt ibland en större tveksamhet vid att fatta beslut i komplexa trafiksituationer.

Varför är äldre förare mer benägna att vara inblandade i olyckor i vägkorsningar?

1. Långsammare reaktionstid: Äldre förare kan ha längre responstid när det gäller att reagera på andra trafikanters beteenden och trafikljus, vilket kan öka risken för kollisioner i korsningar.
2. Svårigheter att bedöma hastigheter och avstånd: Med åldern kan det bli svårare att exakt bedöma andra fordonens hastigheter och avstånd, vilket gör det svårare att avgöra när det är säkert att köra in i en korsning eller göra en sväng.
3. Nedsatt syn: Äldre förare kan ha problem med synen, vilket gör det svårare att uppfatta alla trafikanter och signaler i en korsning, särskilt vid dåliga ljusförhållanden.
4. Kognitiva förändringar: Äldre förare kan ibland ha svårigheter att bearbeta all information som krävs för att fatta snabba beslut i trafiken, särskilt i mer komplexa situationer som vid vägkorsningar med flera filalternativ, trafikljus och fotgängare.

Så, även om singelolyckor och mörkerolyckor också är vanliga bland äldre förare, olyckor i vägkorsningar är särskilt relevanta på grund av de komplexa beslutsfattandekraven i dessa situationer.

De dagar då flest trafikolyckor inträffar är oftast måndagar och fredagar, samt under helgerna, särskilt lördagar och söndagar. Här är några anledningar till varför just dessa dagar är mer olycksdrabbade:

1. Måndagar:

• På måndagar återgår många till arbetet efter helgen, vilket leder till hög trafikintensitet under morgon- och eftermiddagstimmarna.
• Trötthet efter helgen kan bidra till sämre reaktionsförmåga och ökad stress.

2. Fredagar:

• Fredagseftermiddagar är också en riskfylld tid, då många är på väg hem från jobbet eller på väg till helgens aktiviteter. Det leder till hög trafik och ofta stress eller brådska.
• Efter arbetsveckan kan förare vara trötta och mindre uppmärksamma, vilket ökar risken för olyckor.

3. Helger (särskilt lördagar och söndagar):

• Helgtrafik innebär ofta att fler människor är ute och kör längre sträckor, till exempel för fritidsaktiviteter eller resor.
• Det är också vanligt att det förekommer fler olyckor på helger på grund av alkoholpåverkan efter sociala aktiviteter som fester och utekvällar.
• Många reser till och från fritidsdestinationer, vilket kan leda till högre trafikflöden på vägar som vanligtvis inte har lika mycket trafik.

Säsongsvariationer:

• På vintern ökar antalet olyckor, särskilt när vädret är dåligt, med snö, is och halka, och då kan även vardagar bli mer olycksdrabbade.
• Under sommaren ökar olyckorna under semesterperioden, när fler är ute och reser på vägarna.

Sammanfattning:

Flest trafikolyckor inträffar generellt på fredagar och helger (särskilt lördagar och söndagar), med faktorer som stress, trötthet och alkoholpåverkan som bidragande orsaker.

I en situation där ett barn cyklar och det finns en boll vid en häck, kan flera risker uppstå:

Möjliga risker:

1. Barnet på cykel:
   • Barn kan vara oförutsägbara i trafiken och plötsligt svänga ut på vägen utan att titta. Deras uppmärksamhet kan vara begränsad, vilket ökar risken för att de inte ser dig komma.
2. Bollen vid häcken:
   • Om ett barn springer efter en boll som har rullat ut i vägen, kan det snabbt uppstå en farlig situation där barnet rusar ut framför ditt fordon utan att titta.
3. Sikten skymd av häcken:
   • Häcken kan skymma din sikt, vilket gör det svårt att upptäcka barn eller andra faror som snabbt kan dyka upp framför ditt fordon.

Hur du bör agera:

• Sänk farten och var extra uppmärksam på både barn och potentiella dolda faror bakom häcken.
• Var beredd att stanna om något, som ett barn eller en boll, plötsligt rör sig ut i vägen.

Sammanfattning:

Den största risken i den här situationen är att barnet på cykeln eller ett barn som jagar bollen plötsligt rör sig ut i vägen. Häcken kan dessutom skymma sikten, vilket ökar risken för att du inte upptäcker faran i tid.

Flest personer under 30 år dör i trafikolyckor under helgerna, särskilt på fredagar, lördagar och söndagar. Det finns flera orsaker till detta:

1. Nattkörning: Under helger är det vanligare att unga kör på natten, vilket innebär sämre sikt och högre risk för olyckor.
2. Högre trafikvolym på fritiden: Många unga är ute och kör för sociala aktiviteter, vilket ökar trafikvolymen och därmed risken för olyckor.
3. Högre hastigheter och riskbeteenden: Under helger är det vanligare med körning i högre hastigheter och riskbenägen körning, särskilt bland unga förare.
4. Påverkan av alkohol eller droger: Alkohol- och drogpåverkad körning är mer utbredd under helger och kvällar, vilket är en stor riskfaktor för dödliga olyckor.

Statistiskt sett inträffar alltså fler dödliga trafikolyckor bland unga på helgkvällar och nätter.

Tre-sekundersregeln är en enkel regel för att hålla ett säkert avstånd till fordonet framför dig i trafiken. Reglen innebär att du ska hålla ett avstånd som gör att du hinner reagera och stanna om det behövs. Du kan följa denna regel genom att:

1. Välj ett föremål (t.ex. ett vägskylt eller ett träd) som ligger på vägkanten.
2. När det framförvarande fordonet passerar föremålet, börja räkna sekunder.
3. Du ska minst ha räknat tre sekunder innan du passerar samma föremål. Detta betyder att du håller ett tillräckligt avstånd för att kunna reagera om fordonet framför dig plötsligt bromsar eller stannar.

Regeln hjälper till att säkerställa att du har tillräckligt med tid att reagera vid en eventuell nödsituation. På motorvägar eller vid högre hastigheter kan ett längre avstånd (fem sekunder eller mer) vara mer lämpligt för att ge tillräckligt med tid att stanna eller bromsa om det skulle behövas.

Låt oss titta på överlevnadsstatistiken:

• Vid 30 km/h är risken för dödsfall vid en kollision med en fotgängare omkring 10%, vilket innebär en överlevnadschans på 90%.
• Vid 50 km/h är risken för dödsfall vid en kollision med en fotgängare omkring 80%, vilket ger en överlevnadschans på 20%.

Men för att förstå det i termer av risk: om vi räknar med att risken för dödsfall är 10% vid 30 km/h och 80% vid 50 km/h kan vi se det på ett annat sätt. Om vi omvandlar det till risker i stället för överlevnadschanser:

Så fotgängaren har faktiskt 8 gånger mer chans att överleva vid 30 km/h jämfört med 50 km/h, vilket närmar uppfattning om att det skulle kunna vara 9 gånger mer.

Flest människor dör i trafiken på landsvägar och mindre vägar utanför tätbebyggda områden. Detta beror främst på högre hastigheter, färre säkerhetsanordningar (som trafikljus och hastighetskameror), samt att dessa vägar ofta har sämre skyltning och belysning jämfört med stadsmiljöer. Många olyckor på landsvägar involverar frontalkrockar, singelolyckor eller avåkningar, vilket tenderar att vara dödligare på grund av de högre hastigheterna.

I städer sker fler olyckor, men dessa är ofta mindre allvarliga på grund av lägre hastigheter och fler säkerhetsåtgärder. Fotgängare och cyklister är dock mer utsatta i stadsmiljöer.

Enligt Trafikanalys statistik sker cirka 75 % av dödsolyckorna utanför tätbebyggda områden, där hastigheterna generellt är högre. På landsvägar och mindre vägar utanför tätorter tenderar olyckor att vara mer allvarliga, dels på grund av högre hastigheter, men även på grund av faktorer som avsaknad av mittseparering och färre säkerhetsanordningar.

Högre hastigheter ger längre bromssträckor och mindre tid att reagera på faror, vilket ökar risken för allvarliga kollisioner. Frontalkrockar, singelolyckor och avåkningar är vanligare på dessa vägar och leder oftare till dödliga utfall än olyckor som sker i städer där hastighetsgränserna är lägre och trafiken ofta är mer reglerad.

Du behöver alltid säkra lasten, även om du har lastat ett tungt föremål på en släpvagn med tak. Lasten kan fortfarande förskjutas vid inbromsning, svängar eller ojämn väg. Här är några viktiga skäl till varför:

1. Säkerhet vid körning:

• Även om föremålet är tungt kan det röra sig eller tippa under körning, särskilt vid plötsliga manövrar. Om lasten inte är säkrad kan det skapa en farlig situation för dig och andra trafikanter.

2. Risk för skador:

• Om lasten flyttar sig kan den skada släpvagnen eller andra delar av fordonet.

3. Lagkrav:

• Enligt trafiklagar är det obligatoriskt att lasten på ett fordon eller släp ska vara säkrad så att den inte kan flytta sig eller falla av under transport.

Sammanfattning:

Ja, du måste binda fast lasten, även om den är tung och ligger på en släpvagn med tak. Detta minskar risken för olyckor och uppfyller de lagstadgade kraven om säker lastning.

När det gäller en temperatur på -2 grader Celsius kan följande påståenden vara korrekta, beroende på sammanhanget:

1. Frost kan förekomma: Vid -2 grader är det tillräckligt kallt för att frost ska bildas på marken, bilen och andra ytor.
2. Vatten kan frysa: Vid denna temperatur kan vatten frysa, vilket är viktigt att tänka på när det gäller vägar, fotgängarövergångar och vattenpölar.
3. Kalla förhållanden: Detta är en kall temperatur, vilket kan innebära att det är obehagligt för människor och djur utomhus, särskilt om det blåser.
4. Väglag: Vid -2 grader kan vägbanor bli hala, särskilt om det har varit regn eller om det finns snö.
5. Klädsel: Det rekommenderas att bära varma kläder för att undvika hypotermi och frostskador när man vistas utomhus vid denna temperatur.

När du ser ett vägmärke för "Väjningsplikt" tillsammans med en tilläggstavla som visar "Stopp 200 meter", betyder det att du måste vara beredd att stanna vid ett stoppmärke som kommer att finnas 200 meter längre fram.

Vad betyder denna kombination av vägmärken:

1. Väjningsplikt:
   • Väjningsplikt: Du har väjningsplikt mot annan trafik vid det korsning eller den plats som du närmar dig. Detta innebär att du måste ge väg till trafik som redan befinner sig på den väg du ska korsa eller ansluta till.
2. Tilläggstavla "Stopp 200 meter":
   • Kommande Stoppmärke: Tilläggstavlan med texten "Stopp 200 meter" informerar dig om att det kommer att finnas ett stoppmärke 200 meter framåt. Du måste vara beredd att stanna helt vid detta stoppmärke och ge väg till all korsande trafik.

Regler och Förberedelser:

1. Förbered dig för att stanna:
   • Sänk Hastigheten: När du ser tilläggstavlan, sänk hastigheten och förbered dig för att stanna vid det kommande stoppmärket.
2. Stanna vid stoppmärket:
   • Fullständig Stopp: Vid stoppmärket måste du stanna helt, se dig om noggrant, och ge väg till all trafik som kan komma från andra riktningar innan du fortsätter.
3. Väjningsplikt:
   • Följ väjningsplikten: När du har stannat vid stoppmärket, följ väjningspliktreglerna för att säkerställa att du ger väg till den trafik som har företräde.
4. Var Uppmärksam:
   • Korsande trafik: Var särskilt uppmärksam på trafik från andra riktningar, eftersom du måste ge väg för att undvika olyckor.

När du närmar dig en korsning med en spårvagn gäller särskilda trafikregler eftersom spårvagnar har en särskild ställning i trafiken. Här är vad som generellt gäller:

1. Spårvagnen har oftast företräde – I de flesta situationer har spårvagnen företräde framför andra fordon och måste lämnas fri passage. Detta gäller även om du närmar dig från höger, då spårvagnar inte omfattas av vanliga väjningsregler på samma sätt som andra fordon.
2. Trafiksignaler – Om det finns trafikljus eller särskilda signaler för spårvagnar, ska dessa följas. Du måste vänta på grönt ljus innan du korsar spåret om spårvagnen närmar sig.
3. Väjningspliktsskyltar och regler i korsningen – Om det finns väjningspliktsskyltar, stoppskyltar eller andra regler i korsningen gäller de även dig som bilförare. Du är då skyldig att lämna företräde enligt vad skyltarna anger.

Sammanfattningsvis: Spårvagnen har oftast företräde, och det är viktigt att du som förare anpassar dig och ger spårvagnen fri passage.

✅ Rätt svar: När jag stannar för att prata i telefon.

📘 Förklaring:

Enligt lagen anses du vara parkerad när du stannar din bil utan ett direkt trafikrelaterat skäl, till exempel för att:

• Prata i telefon.
• Vänta på någon.
• Göra ett ärende.

❌ Följande räknas inte som parkering:

• Stanna för att släppa av eller hämta en passagerare.
• Stanna för att lasta av eller på varor.

Dessa situationer räknas som tillfälligt stopp, inte parkering, så länge det sker utan onödig fördröjning.

📌 Sammanfattning:

• Prata i telefon = Parkering 🚫
• Släppa av passagerare = Tillfälligt stopp
• Lasta av varor = Tillfälligt stopp

Allmänna regler för gågator och gångfartsområden:

1. Hastighet:
   • Fordon får inte föras med högre hastighet än gångfart (~5–7 km/h).
2. Parkering:
   • Fordon får inte parkeras på gågator eller i gångfartsområden.
3. Väjningsplikt:
   • Fordonsförare har väjningsplikt mot gående.

Specifika regler för gågator:

• Motordrivna fordon får inte föras på gågator, förutom i följande situationer:
  1. Varuleveranser: Till eller från butiker eller verksamheter vid gågatan.
  2. Godstransporter och boende: Till eller från adresser vid gågatan.
  3. Hotellgäster: Transport av gäster till eller från hotell eller liknande vid gågatan.
  4. Transport av sjuka eller rörelsehindrade: Till eller från adresser vid gågatan.
• Korsa gågatan: Motordrivna fordon får korsa en gågata, till exempel vid en korsning.

Slut på gågata eller gångfartsområde:

• Det finns ett specifikt vägmärke som anger slutet på gågatan eller gångfartsområdet.

Tilläggstavlor:

• Om undantag från dessa regler gäller för specifika typer av fordon eller transporter, anges detta på en tilläggstavla.

Sammanfattning:

På gågator och i gångfartsområden är fordonstrafik kraftigt begränsad för att prioritera gående. Undantag finns för transporter som är nödvändiga, men hastigheten får aldrig överstiga gångfart, och föraren har alltid väjningsplikt mot gående.

Förare av vägunderhållsfordon kan också bryta mot den vanliga positionen på vägen, men detta sker under specifika omständigheter. Deras uppgift är att utföra vägunderhåll, som kan innebära att de blockerar en eller flera körfält, kör i fel körfält eller på annat sätt påverkar trafiken för att genomföra arbetet.

Exempel på situationer där förare av vägunderhållsfordon kan bryta mot fordonets position på vägen inkluderar:

1. Arbete på väg – Vid vägunderhållsarbete kan fordonet behöva placeras på vägbanan på ett sätt som inte följer vanliga trafikregler för att möjliggöra arbetet. Detta kan inkludera att stå i vägen för övrig trafik eller att sakta ned trafiken.
2. Varningssystem – Vägunderhållsfordon kan också ha varningsljus och blinkande signaler som signalerar till andra förare att justera sin körposition för att undvika området där arbetet pågår.
3. Styrning av trafiken – Om vägunderhållsfordonet är en del av ett större arbetslag, kan det påverka trafikflödet genom att styra om trafik eller blockera körfält för säkerheten.

Förare av vägunderhållsfordon är alltså undantagna från vissa trafikregler för att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Detta innebär att deras position på vägen kan bryta mot vanliga trafikregler, men det sker under kontrollerade förhållanden för att skydda både arbetarna och de övriga trafikanterna.

När du närmar dig en vägskylt (B) som anger att mötande fordon har väjningsplikt, betyder det att du har företräde i den situationen. Det innebär att fordon som kommer från motsatt håll måste ge dig plats enligt vägmärket (C), vilket kan vara särskilt viktigt i korsningar eller smala vägar. Varning för mötande trafik (A).

Det är alltid viktigt att vara uppmärksam och försiktig, även om skylten anger att du har företräde, eftersom andra förare kan misslyckas med att följa väjningsplikten. Håll en säker hastighet och var beredd att stanna om det behövs.

Med ett B-körkort får du köra följande fordon och fordonskombinationer, förutsatt att du är 21 år och har ett vanligt B-körkort:

1. Personbil eller lätt lastbil med en totalvikt på högst 3,5 ton.
2. Personbil eller lätt lastbil med ett lätt släpfordon. Ett lätt släpfordon är ett släp med en totalvikt på högst 750 kg. Även om släpets totalvikt överstiger 750 kg, kan det räknas som ett lätt släp om bilens och släpets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton.
3. Tungt släp: Du får också köra fordonskombinationer där släpet väger mer än 750 kg, förutsatt att den sammanlagda totalvikten för fordonet och släpet inte överstiger 3,5 ton.

För att köra större fordonskombinationer, exempelvis med tyngre släp eller fordon över 3,5 ton, krävs ett utökat B-körkort (B96) eller ett BE-körkort.

Med ett B-körkort i Sverige får du köra följande typer av fordon:

1. Personbil:
   • Du får köra en personbil med en totalvikt på högst 3 500 kg och plats för högst 8 passagerare utöver föraren.
2. Lätt lastbil:
   • Lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kg.
3. Släp:
   • Du får dra ett lätt släp med en totalvikt på högst 750 kg.
   • Du får även dra ett tyngre släp om bilens och släpets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3 500 kg.
   • För tyngre släpkombinationer (sammanlagd vikt upp till 4 250 kg) krävs utökat B-körkort (B96).
4. Trehjulig motorcykel:
   • Du får köra trehjuliga motorcyklar, oavsett motorstyrka.
5. Moped klass I och II:
   • Du får köra mopeder i både klass I (EU-moped) och klass II.
6. Traktor:
   • Du får köra traktor, inklusive både traktor A (max 40 km/h) och traktor B (snabbare än 40 km/h).
7. Motorredskap klass II:
   • Du får köra motorredskap som inte kan köra snabbare än 30 km/h.

Med B-körkort har du alltså rätt att köra ett antal olika fordon, men det finns begränsningar baserat på vikt och fordonstyp.

När du passerar vägmärket för motortrafikled gäller speciella regler som är till för att säkerställa en snabb och säker trafik. Här är vad du bör tänka på när du kör på en motortrafikled:

1. Högre hastighet

• Hastighetsbegränsning: Vanligtvis är hastighetsbegränsningen på en motortrafikled högre än på vanliga vägar, ofta mellan 90 och 120 km/h, men det varierar beroende på vägskyltarna. Det är viktigt att hålla rätt hastighet och anpassa den efter vägförhållanden.

2. Förbud mot gående, cyklar och långsamma fordon

• Ingen gång- och cykeltrafik: Gående, cyklister och mopedister (klass II) får inte använda motortrafikleden.
• Långsamma fordon förbjudna: Fordon som inte kan eller får köra i minst 40 km/h är förbjudna på motortrafikleder.
• Detta inkluderar vissa traktorer och andra långsamma fordon.
• En traktor B får inte färdas på dessa vägar trots att den är konstruerad för en hastighet av 40 km/h
• Observera att den kan köra fortare än 40 km/h.
• Du kan köra långsammare än 40 km/h
• Det finns ingen regel som tvingar dig att åka minst 40 km/h på motorvägen.
• Du bör alltid anpassa din hastighet till rådande förhållanden, t.ex. köer, dålig syn mm.
• Du kan övningsköra på motortrafikleder.
• Men eftersom hastigheterna är höga bör du vara mycket noga med att göra detta i slutet av ditt träningspass.

3. In- och utfarter

• In- och utfart endast på bestämda platser: På en motortrafikled får du endast köra in och ut på särskilt markerade platser, liknande hur det fungerar på en motorväg. Det är förbjudet att vända eller backa på en motortrafikled.

4. Omkörningar och filkörning

• Håll till höger: Grundregeln är att du ska hålla dig i höger körfält så länge du inte kör om. Det är tillåtet att köra om till vänster, men omkörningar till höger är förbjudna (om inte skyltning eller omständigheter säger annat, t.ex. vid köer).
• Omkörning: Omkörning får ske, men du måste vara uppmärksam på andra fordon och följa reglerna för säkra omkörningar.

5. Förbud mot stannande och parkering

• Inget stannande eller parkering: Det är förbjudet att stanna eller parkera på en motortrafikled, förutom i nödsituationer. Om du måste stanna, till exempel vid en nödsituation, ska du försöka köra åt sidan och stanna på en säker plats, som en parkeringsficka.

6. Särskilda regler vid utfarter och retardationsfält

• Sänk hastigheten vid utfarter: När du närmar dig en avfart ska du använda retardationsfältet (fält för att sakta ner) för att sänka hastigheten på ett säkert sätt innan du kör av vägen.

7. Förbjudet att vända eller backa

• Ingen vändning eller backning: Det är strikt förbjudet att vända eller backa på en motortrafikled. Om du missar en avfart måste du fortsätta tills nästa möjlig plats för att vända.

Skillnad mot Motorväg

• En motortrafikled liknar en motorväg i många avseenden, men den saknar ofta en avskild körbana för varje riktning och har ibland korsningar i samma plan, vilket kan innebära att det finns trafikljus eller andra trafikregler på vissa sträckor.

Du får inte stanna eller parkera på spårområdet.
Du får inte parkera 30 meter före eller efter järnvägsövergången.

Om trafikljuset blinkar gult och det finns en väjningspliktsskylt under trafiksignalen, gäller följande:

1. Väjningsplikt:

• Du måste ge företräde till andra trafikanter, inklusive fordon och fotgängare som redan befinner sig i korsningen.

2. Svängning:

• Du kan svänga höger, men se till att göra det försiktigt och kontrollera att det är klart innan du svänger.

3. Sänk hastigheten:

• Sänk hastigheten när du närmar dig korsningen så att du kan stanna om det behövs.

Sammanfattning:

Ja, du kan svänga höger vid ett blinkande gult trafikljus med en väjningspliktsskylt, men du måste ge företräde till andra trafikanter och vara uppmärksam på omgivningen.

Om du parkerar din bil kl. 15:00 på lördag, och parkeringen är gratis på söndagar, så gäller att: 

Regler för parkering:

• Lördag: Parkeringen är tillåten i 2 timmar mellan 08:00 och 18:00 på lördagar.
• Söndag: Parkering är gratis utan tidsbegränsning.

Vad betyder detta för din parkering?

• Lördag kl. 15:00 → 2 timmar framåt betyder att du kan stå till kl. 17:00 på lördag.
• På söndag är parkeringen gratis, så du kan stå kvar hela söndagen utan att flytta bilen.
• När måndagen kommer, gäller reglerna för vardagar igen, och du får stå gratis fram till kl. 10:00 på måndag, då parkeringsreglerna för den dagen börjar gälla.

Sammanfattning:

Du kan stå till måndag kl. 10:00, och då måste du flytta din bil för att följa parkeringsreglerna som gäller från och med måndag kl. 10:00.

Med ett utökat B-körkort (B96) skulle du kunna köra denna fordonskombination.

Med utökad B-behörighet (B96) får du köra en fordonskombination där totalvikten för bil och släp tillsammans uppgår till högst 4 250 kg. Eftersom den totala vikten här är 4 100 kg (2 100 kg för bilen och 2 000 kg för släpet), ligger den inom gränsen för B96.

Sammanfattningsvis:

• B-körkort räcker inte eftersom kombinationen överstiger 3 500 kg.
• Utökat B-körkort (B96) räcker, då den totala vikten är under 4 250 kg.
• BE-körkort är också giltigt men inte nödvändigt i detta fall.

Om du har kopplat en bromsad släpvagn till bilen får du köra i högst 80 km/h på motorvägen.

Motivering:

• Bromsade släpvagnar får framföras i upp till 80 km/h, förutsatt att de är korrekt registrerade och att bilen och släpvagnen tillsammans inte överskrider tillåtna viktgränser.
• Oavsett fordon eller vägtyp får du aldrig köra snabbare än fordonets eller släpvagnens högsta tillåtna hastighet.

Kom ihåg att kontrollera kopplingen, belysning och däckens skick innan du ger dig ut på vägen!

Du får inte parkera närmare än 20 meter före eller 5 meter efter en busshållplats med en busshållplatsskylt. Detta för att ge bussen tillräckligt med utrymme att stanna och lämna eller ta upp passagerare utan hinder.

Här är vad du behöver veta:

• 20 meter före hållplatsen: Det är förbjudet att parkera inom 20 meter från hållplatsens skylt i den riktning som bussen kör.
• 5 meter efter hållplatsen: Efter hållplatsen får du parkera, men du måste hålla minst 5 meters avstånd till hållplatsskylten.

Om det finns en markerad bussficka (området där bussen stannar) är det inte tillåtet att parkera i den, oavsett avståndet till skylten.

Ja, du måste använda bilbälte när du åker i en taxi, precis som i alla andra fordon med bilbälte.

Förklaring:

• I Sverige gäller bilbälteslagen för alla passagerare, oavsett om de sitter fram eller bak i bilen.
• Kravet gäller även för taxibilar, och det är ditt eget ansvar som passagerare att använda bilbältet.

Undantag:

Det finns få undantag, exempelvis för personer med medicinska skäl som kan styrkas med ett läkarintyg.

• Bilbälteslagen gäller även i taxibilar, vilket innebär att du alltid måste använda säkerhetsbältet under färden.
• Säkerhetsbältet är en av de viktigaste säkerhetsanordningarna i bilen:
  • Det håller dig på plats vid en kollision.
  • Det minskar risken för allvarliga skador genom att förhindra att du kastas framåt.
• För att säkerhetsbältet ska fungera optimalt:
  • Se till att det sitter åtdraget och ligger nära kroppen.
  • Ta av eller öppna tjocka ytterkläder, som jackor, för att bältet ska kunna ligga tätt intill kroppen.

Det korrekta svaret är: 1. Polis 2. Trafikljus 3. Vägmärken 4. Trafikregler.

Prioriteringsordningen i trafiken:

1. Polisens anvisningar:
   • Polisens tecken och instruktioner går alltid först, även om de strider mot trafikljus, vägmärken eller trafikregler.
2. Trafikljus:
   • Efter polisens instruktioner följer trafiksignaler, som styr trafiken i korsningar och andra trafikmiljöer.
3. Vägmärken:
   • Vägmärken ger viktig information och reglerar trafiken, men de kommer i tredje hand om en konflikt uppstår med ovanstående.
4. Trafikregler:
   • Allmänna trafikregler gäller om inget annat anges av polis, trafikljus eller vägmärken.

Exempel:

• Om en polis vinkar fram dig trots att trafikljuset visar rött, ska du följa polisens instruktioner.
• Om trafikljusen är ur funktion, ska du följa vägmärken och grundläggande trafikregler för att navigera säkert.

Slutsats:

Polisens anvisningar har högsta prioritet, och därefter följer trafikljus, vägmärken och slutligen trafikregler.

Väjningsplikt mot mötande fordon innebär att ett fordon som kör i en situation där det är trångt eller på en väg med en smalare sträcka, måste ge företräde (vaja) åt mötande fordon. Här är en närmare förklaring av vad detta innebär:

Regler för väjningsplikt mot mötande fordon:

1. Trånga vägar:
   • Om du kör på en smal väg där det inte finns plats för två fordon att passera samtidigt, har du väjningsplikt mot mötande fordon. Detta innebär att du måste stanna eller sakta ner så att det mötande fordonet kan passera först.
2. Trafikregler:
   • Reglerna för väjningsplikt mot mötande fordon finns för att öka säkerheten och minska risken för olyckor på trånga vägar. Det är viktigt att alltid vara uppmärksam på om det kommer ett mötande fordon och att vara beredd att ge plats.
3. Väjningsskyltar:
   • I vissa fall kan det finnas väjningsskyltar eller vägmarkeringar som indikerar att ett fordon har väjningsplikt mot mötande trafik. Dessa skyltar påminner om att det är viktigt att ge plats när det är nödvändigt.
4. Sammanfattning:
   • Om du befinner dig i en situation där du har väjningsplikt mot mötande fordon, är det viktigt att stanna eller ge utrymme för att de ska kunna passera. Att ignorera denna regel kan leda till farliga situationer och olyckor.

Att följa väjningsplikten är en viktig del av trafikreglerna och bidrar till säkerheten på vägarna, särskilt på trånga eller smala vägavsnitt.

Det är obligatoriskt att sätta ut en varningstriangel om hastighetsgränsen på vägen överstiger 50 km/h.

✅ Krav på varningstriangel:

• Om du tvingas stanna på en väg där hastighetsgränsen är över 50 km/h.
• Den ska placeras 100 meter bakom fordonet för att varna andra trafikanter i god tid.
• Du bör använda varningsblinkers samtidigt, men det ersätter inte varningstriangeln.

❌ När är det inte obligatoriskt?

• På vägar där hastighetsgränsen är 50 km/h eller lägre behövs normalt ingen varningstriangel, men det är ändå rekommenderat om du stannar på ett farligt ställe (t.ex. i en skymd kurva eller på en smal väg).

📝 Sammanfattning:

Använd alltid sunt förnuft! Även om varningstriangeln inte är obligatorisk i låga hastigheter kan det vara klokt att sätta ut den om det finns risk för fara. 🚗

Om det finns en P-skylt med information om att parkering är tillåten max 24 timmar i sträck måndag till fredag, innebär det följande:

• Veckodagar (Måndag-Fredag): Du får parkera maximalt i 24 timmar i sträck. Efter den tiden måste du flytta ditt fordon.
• Lördagar, Söndagar och Helgdagar: Det kan vara tillåtet att parkera längre än 24 timmar utan att behöva flytta ditt fordon. Reglerna för dessa dagar kan vara mer tillåtande eller helt utan tidsbegränsning.

Det är viktigt att läsa eventuella tilläggstavlor eller skyltar noggrant för att vara säker på att du följer de specifika reglerna för parkering på den aktuella platsen.

Högsta tillåtna hastighet för en personbil med bromsad släpvagn på motorväg:

• 80 km/h gäller för alla bromsade släpvagnar, oavsett vägtyp, inklusive motorvägar.
• Det finns inga undantag från denna regel i Sverige, inte ens för motorväg.

Hastighetsreglerna skiljer sig dock för obromsade släpvagnar, där den högsta tillåtna hastigheten påverkas av vikten på fordon och släp.

Hastighetsregler för släp (olastat och lastat):

1. Olastat släp
   • Tjänstevikt: Släpvagnens tjänstevikt (300 kg) är mindre än hälften av fordonets tjänstevikt (1000 kg).
   • Tillåten hastighet: 80 km/h.
2. Lastat släp
   • Totalvikt: Släpets totalvikt (750 kg) är större än hälften av fordonets tjänstevikt (500 kg).
   • Tillåten hastighet: 40 km/h eftersom vikten överstiger halva fordonets tjänstevikt.

Hastighetsregler för bromsad släpvagn:

• Om släpvagnen är bromsad gäller alltid en högsta hastighet på 80 km/h, oavsett om den är lastad eller inte.
• Detta gäller på alla typer av vägar, inklusive motorvägar.

Regler för belysning och reflexer:

1. Obligatorisk belysning:
   • Bakljus, bromsljus, blinkers och markeringsljus är ett krav.
   • Reflexkrav:
     • Röda triangelreflektorer bak.
     • Orange reflexer på sidorna.
     • Vita reflexer framtill.
2. Släp över 3500 kg totalvikt:
   • Ska också ha en särskild AB-reflex för ökad synlighet.

Vilket släp får du köra beroende på körkort?

1. B-körkort:
   • Du får köra en bil med:
     • Ett släp med en totalvikt på högst 750 kg.
     • Ett släp med en totalvikt över 750 kg, förutsatt att fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 3 500 kg.
2. Utökat B-körkort (B96):
   • Du får köra bil och släp med en sammanlagd totalvikt som överstiger 3 500 kg, men inte överstiger 4 250 kg.
3. BE-körkort:
   • Du får köra:
     • En bil med en totalvikt på högst 3 500 kg.
     • Ett eller flera släp med en totalvikt på högst 3 500 kg.
     • Kombinationens sammanlagda totalvikt kan överstiga 4 250 kg.

Fordonsregler för släp:

• Bruttovikt (tjänstevikt + aktuell last):
  • Får inte överstiga bilens högsta tillåtna vikt för bromsad eller obromsad släpvagn.
• Tågvikt:
  • Kombinerad vikt av bil och släp inklusive last.
  • Den får inte överstiga den maxvikt som anges i bilens registreringsbevis.

Hastighetsregler för släp utan bromsar:

1. Obromsat släp (tomt):
   • Högsta tillåtna hastighet: 80 km/h, om släpvagnens tjänstevikt är mindre än hälften av bilens tjänstevikt.
2. Obromsat släp (lastat):
   • Högsta tillåtna hastighet: 40 km/h, om släpets totalvikt är mer än hälften av bilens tjänstevikt.
3. Vikt att jämföra:
   • Tomt släp: jämför släpvagnens tjänstevikt med bilens tjänstevikt.
   • Lastat släp: jämför släpvagnens totalvikt med bilens tjänstevikt.

När det gäller parkering före eller efter ett övergångsställe finns det tydliga regler för att säkerställa trafiksäkerhet. Här är vad som gäller:

1. Parkering före övergångsställe:
   • Du får inte parkera närmare än 10 meter före ett övergångsställe. Detta gäller för att ge andra trafikanter och fotgängare fri sikt och för att undvika att blockera sikten för fordon som närmar sig övergångsstället.
2. Parkering efter övergångsställe:
   • Det finns inga specifika regler som förbjuder parkering direkt efter ett övergångsställe, så länge du inte bryter mot andra parkeringsregler (som att stå för nära en korsning eller på en plats med parkeringsförbud). Det är dock viktigt att parkeringen inte hindrar trafiken eller fotgängare.
3. Undantag:
   • Även om det inte finns ett generellt förbud att parkera direkt efter ett övergångsställe, kan lokala regler och skyltar ange att det är förbjudet att parkera i närheten av övergångsställen. Var uppmärksam på skyltar och markeringar.

Sammanfattning: Det är förbjudet att parkera inom 10 meter före ett övergångsställe, men du får parkera efter det, så länge du inte bryter mot andra parkeringsregler.

En provperiod för nya körkortstagare, som i Sverige kallas garantiperiod, innebär att den nyblivna föraren har ett visst antal månader (vanligtvis 2 år) efter att ha fått sitt körkort under vilket det finns särskilda regler och begränsningar. Här är vad provperioden innebär:

1. Längd på provperioden:

• Provperioden varar i 2 år efter att körkortet har utfärdats.

2. Särskilda regler:

• Under provperioden gäller strängare regler för nyblivna förare. Till exempel:
  • Om en förare döms för en trafikförseelse som innebär att körkortet dras in under provperioden, kan det leda till att körkortet återkallas och att föraren måste genomgå både teoriprov och körprov igen för att få ett nytt körkort.
  • Nyblivna förare ska också vara särskilt uppmärksamma på hastighetsbegränsningar och andra trafikregler, eftersom straff för överträdelser kan bli strängare.

3. Trafiksäkerhet:

• Syftet med provperioden är att öka trafiksäkerheten. Nybörjare kan ofta vara mer osäkra och mindre erfarna, så periodens syfte är att ge dem möjlighet att få erfarenhet och lära sig att hantera olika trafiksituationer.

4. Utbildning och stöd:

• Under provperioden rekommenderas nyblivna förare att fortsätta öva och kanske ta del av ytterligare utbildning, exempelvis genom att delta i körskola eller genom att köra med en mer erfaren förare.

5. Avslut av provperioden:

• Efter att provperioden har avslutats, om föraren har kört lagligt och inte har några trafikförseelser, kan körkortet anses vara fullt giltigt utan särskilda restriktioner.

Sammanfattning:

Provperioden för nya körkortstagare är en viktig säkerhetsåtgärd som syftar till att minska risken för trafikolyckor bland nybörjare. Under denna tid måste förare vara särskilt medvetna om trafikregler och säkerhetsaspekter, och det är viktigt att de fortsätter att utveckla sina körfärdigheter.

Högerregeln är en grundläggande trafikregel som innebär att du ska lämna företräde för fordon som närmar sig från höger när ni korsar varandras vägar.

När gäller högerregeln?

Högerregeln tillämpas i korsningar där det inte finns:

• Trafikljus,
• Vägmärken som "Väjningsplikt" eller "Stoppskylt",
• Cirkulationsplatser eller andra tydliga regleringar.

Exempel på var högerregeln gäller:

• Vid vanliga vägkorsningar utan skyltar.
• På parkeringsplatser eller större öppna områden.
• I trevägskorsningar.

Viktigt att tänka på:

• Högerregeln gäller inte om du kör in på en huvudled, där ska andra lämna företräde till dig.
• Följ alltid högerregeln för att undvika olyckor och skapa smidiga trafikflöden.

Det korrekta påståendet är: "Vårt andningsorgan påverkas av avgaser och avgaser ökar risken för cancer."

Avgaser från fordon innehåller skadliga ämnen som kan påverka människors hälsa, särskilt andningsorganen, och långvarig exponering för vissa ämnen kan öka risken för cancer. Kväveoxider och partiklar i avgaser bidrar också till luftföroreningar, vilket kan orsaka eller förvärra astma, bronkit och andra lungsjukdomar.

Påståendet att "Snart kommer alla fordon att ha en katalysator och den kommer att helt rena avgaserna" är felaktigt eftersom även om katalysatorer minskar utsläpp, renar de inte avgaserna helt. De hjälper till att minska skadliga ämnen, men fordon med förbränningsmotorer släpper fortfarande ut föroreningar.

Slutligen är påståendet "Om vi använde ett dieselfordon skulle det inte orsaka någon skada eller påverka miljön" också felaktigt. Dieselmotorer släpper ut betydligt mer kväveoxider och partiklar än bensinmotorer, vilket är skadligt för både miljön och människors hälsa.