Välkommen till Teoriboken online!

Vissa vägskyltar gäller fram till nästa korsning, vilket innebär att deras regler upphör att gälla när du passerar korsningen. Här är några av de vanligaste skyltarna där reglerna upphör vid nästa korsning:

1. Förbudsskyltar

• Förbud mot att stanna eller parkera: Dessa skyltar (exempelvis C35 "Förbud mot att stanna och parkera fordon" och C39 "Förbud mot att parkera fordon") upphör att gälla vid nästa korsning, om det inte finns en tilläggstavla som anger något annat.
• Förbud mot infart: Skylten C2 ("Förbud mot infart med fordon") gäller bara fram till nästa korsning.
• Hastighetsbegränsning: Skylten för hastighetsbegränsning (C31) gäller normalt fram till nästa korsning, om inget annat anges genom tilläggstavlor.

2. Påbudsskyltar

• Påbudsmärken som anger en viss körriktning eller körbana, exempelvis D1 ("Påbjuden körriktning"), gäller fram till nästa korsning.

3. Förkörsrättsskyltar

• Huvudled: Skylten B4 ("Huvudled") gäller fram till nästa korsning, där huvudleden kan fortsätta eller upphöra, vilket då anges med en huvudledsskylt med en tilläggstavla, eller så upphör den automatiskt om ingen ny skylt sätts upp vid korsningen.
• Väjningsplikt och Stoppskylt: Skyltarna B1 ("Väjningsplikt") och B2 ("Stopplikt") gäller vid den korsning där de är uppsatta och deras regler upphör när du har passerat korsningen.

4. Anvisningsmärken

• Gångfartsområde: Märket E9 ("Gångfartsområde") gäller vanligtvis tills du passerar nästa korsning, om det inte finns en slutskylt för gångfartsområdet (E10) som anger var det upphör.
• Rekommenderad högsta hastighet: Märket E11 ("Rekommenderad högsta hastighet") upphör också att gälla vid nästa korsning, om inget annat anges.

Sammanfattning:

Generellt gäller de flesta förbudsskyltar, påbudsskyltar och vissa anvisningsmärken endast fram till nästa korsning, där reglerna upphör om de inte bekräftas igen med en ny skylt efter korsningen.

Nej, det är inte tillåtet att köra väldigt långsamt utan giltig anledning. Körning i mycket låg hastighet kan utgöra en fara för trafiksäkerheten, särskilt på vägar där det förväntas att trafiken flyter på i en högre hastighet. Här är några saker att tänka på:

1. Trafiksäkerhet

• Att köra långsamt utan anledning kan skapa en farlig situation genom att orsaka köer, tvinga andra förare att göra farliga omkörningar, eller skapa plötsliga inbromsningar i trafiken. Detta kan leda till olyckor.

2. Trafikregler

• Enligt trafikförordningen ska du anpassa din hastighet till rådande trafikförhållanden, vägens utformning, och andra trafikanter. Du ska köra med sådan hastighet att du inte hindrar eller stör andra trafikanter i onödan.
• Det finns regler mot att köra så långsamt att du hindrar eller stör övrig trafik. Om du kör långsamt utan att det finns en giltig anledning, som dåliga väderförhållanden, trafikstockning eller behovet att leta efter en adress, kan det betraktas som ett hinder i trafiken.

3. Undantag

• Det finns tillfällen då det är nödvändigt att köra långsamt, till exempel vid dåligt väder, när du närmar dig en farlig situation, eller när väg- och trafikförhållandena kräver det. I sådana fall är det naturligtvis tillåtet att anpassa hastigheten till säker nivå.

4. Möjliga påföljder

• Om du kör oskäligt långsamt utan anledning kan du få en varning eller böter från polisen. Det kan även påverka dina möjligheter att klara körprovet om det bedöms att du kör för långsamt utan giltig anledning.

Sammanfattning

Att köra mycket långsamt utan giltig anledning är inte tillåtet och kan anses som trafikfarligt. Det är viktigt att anpassa hastigheten till rådande förhållanden och att hålla en hastighet som inte hindrar eller stör övrig trafik.

Ja, det är vanligt att synen försämras med åldern, och detta gäller särskilt när man når 70-årsåldern. Här är några vanliga förändringar i synen som kan uppstå:

1. Åldersrelaterad långsynthet (presbyopi)

• Presbyopi är en naturlig del av åldrandet där ögats lins förlorar sin flexibilitet, vilket gör det svårare att fokusera på nära håll. Detta börjar ofta märkas i 40-50-årsåldern och fortsätter att försämras med åldern.

2. Grå starr (katarakt)

• Grå starr är en vanlig åldersrelaterad ögonsjukdom där ögats lins blir grumlig, vilket leder till suddig eller dimmig syn. Det kan börja utvecklas i 60-årsåldern och är mycket vanligare efter 70 år.

3. Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD)

• AMD påverkar den centrala delen av synfältet och är en av de vanligaste orsakerna till synförlust hos personer över 70 år. Det kan göra det svårt att läsa, känna igen ansikten och utföra uppgifter som kräver skarp syn.

4. Försämrad mörkerseende

• Med åldern kan ögat ta längre tid på sig att anpassa sig till förändringar i ljus, vilket kan göra det svårare att se i mörker eller i dåligt upplysta miljöer.

5. Ökat behov av ljus

• Äldre ögon behöver mer ljus för att se klart. Detta innebär att läsning och andra aktiviteter kan kräva starkare belysning.

6. Minskad kontrastkänslighet

• Förmågan att uppfatta kontraster, som att se skillnader mellan olika nyanser av grått, kan minska med åldern, vilket gör det svårare att se detaljer eller att köra bil i dimma eller regn.

7. Torrhet i ögonen

• Äldre personer upplever ofta torrhet i ögonen eftersom produktionen av tårar minskar med åldern. Detta kan orsaka obehag och påverka synen.

8. Förändringar i perifert seende

• Det perifera synfältet kan minska med åldern, vilket gör att man inte lika lätt ser saker som händer vid sidan av synfältet.

Det är viktigt att regelbundet kontrollera synen, särskilt efter 70 års ålder, och att använda rätt glasögon eller kontaktlinser. Om du upplever plötsliga eller betydande förändringar i synen bör du omedelbart kontakta en ögonläkare.

Den åldersgrupp som oftast är inblandad i narkotikarelaterade trafikolyckor är unga vuxna, särskilt personer i åldrarna 18–34 år. Detta återspeglar en kombination av högre riskbeteenden, såsom experimenterande med droger, och en större tendens att ta risker i trafiken. Här är några faktorer som bidrar till detta:

1. Högre riskbenägenhet

• Unga vuxna tenderar att vara mer benägna att ta risker, inklusive att köra under påverkan av droger eller kombinera narkotika med alkohol. Denna åldersgrupp har ofta mindre erfarenhet av både körning och konsekvenserna av sitt beteende, vilket ökar risken för olyckor.

2. Experimenterande med droger

• Människor i åldrarna 18–34 år är oftare i en fas av livet där de experimenterar med olika substanser, inklusive narkotika. Detta beteende kan leda till att fler kör under påverkan av droger, vilket ökar risken för olyckor.

3. Nattkörning

• Unga vuxna är ofta ute och kör sent på kvällen eller tidigt på morgonen, tider då narkotikarelaterade olyckor är mer benägna att inträffa. Trötthet, mörker och ökad förekomst av alkohol och droger under dessa timmar bidrar till en högre olycksrisk.

4. Kombination med alkohol

• Många narkotikarelaterade trafikolyckor involverar också alkohol, vilket ytterligare försämrar körförmågan. Denna kombination är särskilt vanlig bland yngre förare.

5. Minskad riskuppfattning

• Unga vuxna kan ha en mindre utvecklad förståelse för riskerna med att köra under påverkan av narkotika och kan underskatta hur mycket droger kan påverka deras körförmåga.

Statistik från flera länder visar att den här åldersgruppen är överrepresenterad i olycksstatistiken, särskilt när det gäller olyckor där droger har varit en faktor. Detta understryker vikten av riktade insatser för att minska narkotikaanvändning bland unga vuxna, särskilt i samband med bilkörning.